|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Historik
- järnframställning mm |
|
|
| 900-talet |
Järnframställning vid Moshyttan
konstaterad med C14-metoden |
|
| 1000-talet |
Järn (osmundjärn) framställdes i små blästerugnar ur sjö- eller myrmalm med okolad |
|
ved. Osmundjärnet var direkt
smidbart. Osmundar var också betalningsmedel. |
| 1100-talet |
Malmbrytning i fast berg |
|
| 1100-1200 talen |
Man började kola veden |
|
| 1345 |
Donation av hyttor i Noraskoga
bergslag |
|
| 1300-talets mitt |
Krutet känt |
|
| 1350 |
Digerdöden kom till
Sverige |
|
| 1360 |
Ordet masugn dokumenterat |
Masse = metallklump, Ofen = ugn |
|
| 1401 |
Brunnshyttan anlades |
|
| 1415 |
Arvskifte rörande Ullnäs |
|
| 1400-talets
mitt |
Masugnsmetoden med tackjärn som slutprodukt var etablerad men |
|
|
tackjärnet måste upphettas och
bearbetas till stångjärn för att bli smidbart. |
|
| 1540 |
230 hushåll i Noraskoga |
|
| 1550-1580 |
Finsk invandringsvåg. En del bosatte sig i byarna blev delägare i gruvorna och |
|
assimilerades snart andra blev
svedjefinnar i ödemarken. |
|
| 1595 |
Skärhyttan nämns med fyra
hemmansägare varav Lars Gottskalksson är en |
|
| 1600-talet |
Vallonerna invandrade, fortsatt
finsk invandring. Skogsbrist. |
|
| 1604 |
Allt järn som skulle exporteras
skulle bearbetas till stångjärn. |
|
| 1620 |
Skogsbristen så svår att
fortsatt fri etablering av ytterligare järnförädling ansågs omöjlig. |
| 1625 |
217 osmundsmeder kvar i Noraskogs
bergslag |
|
| 1630 |
398 hushåll i Noraskoga |
|
| 1630-talet |
Premiär för bergssprängning med krut |
|
| 1639 |
Svedjningsförbud |
|
| 1600-talets mitt |
Det finns plötsligt mänsklig
bosättning litet varstans |
|
| 1659 |
Kammarkollegiet ger tillstånd till
rännverket i Finnå |
|
|
Rännverkssmide
kallas vid stångjärnstillverkningen den arbetsmetod genom vilken man |
|
erhåller smidbart järn direkt i
öppen härd av lämpliga malmer. Kalkrika malmer som sjö- |
|
och myrmalm går bra däremot inte
svavel- eller fosforrika malmer. |
|
| 1710-1712 |
Sveriges sista stora pestepidemi |
|
| 1700-talets början |
Krutet började användas i
gruvdriften |
|
| 1700-talet |
Södra Sverige var i stort
sett kalhugget upp till i höjd med Gävle. |
|
| 1748 |
Gjutning av slaggtegel
eller sinnersten aktualiseras |
|
|
| 1766 |
Gjutning av sinnersten
blev mera allmänt förekommande. |
|
| 1780-talet |
50-årig skog avverkades
sedan dröjde det 10 - 20 år innan ny skog etablerades |
|
Numera avverkas 80 - 100-årig
välskött skog och ny skog anläggs inom ett par år |
| 1800-talets början |
I Noraskogs bergslag förekom
färskning i form av så kallat osmundsmide ända fram till |
|
1800-talet men vid 1800-talets
början var osmundens saga all. |
|
| 1835 |
Sinderstampar fanns i
Skärhyttan och Grecksåsar 1835, de gav tackjärn. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|