Stadranejden - en beskrivning

av

Göran Johansson

                                                                                                                                                       

                      Innehåll                                                                                                

                      0. Förord                            

                      1. Inledning                                                                                          

                      2. Avgränsning                                                                                     

                      3. Geologi                                                                                            

                      4. Några andra fenomen                                                                       

                      5. Gruvor                                                                                             

                      6. Boplatser inom Stadranejden                                                            

                      7. Andra lämningar från äldre verksamheter mm                                    

                      8. Ortsnamn                                                                                         

                      9. Växter, mer eller mindre vanliga                                                                              

                      10. Övrigt

                                                                                                            

Bilagor                                                                                                 

1A                 Gruvor inom området Skärhyttan - Blanka - Älvamossen (Se även bilaga 1 B)

1B                 Gruvkarta                                                                                             

2                    Historik - järnframställning mm                                                              

3 A                Förteckning över boplatser inom Stadranejden                                      

3 B                Beskrivning av ödetorp inom Stadranejden                      

 

Kartskisser                                                                                           

4 : 1               Väst o nordväst Skärhyttan                                                                   

4 : 2               Skärhyttan och norrut                                                                           

4 : 3               Söder och sydöst Skärhyttan                                                                

4 : 4               Greckens västra strandområde                                                              

4 : 5               Stadra och söderut                                                                               

4 : 6               Grecksnäs

4:  7               Brunnshyttan                                                                   

4 : 8               Finnå - Rågrecken                                                                                

4 : 9               Greckens östra strandområde                                                               

 

5                    Koordinater                                                                                         

6                    Växförteckning

7                    Vatten                                                                            


 

0. Förord

Syftet med denna beskrivning är att dokumentera det som kan vara av intresse beträffande grundförutsättningarna inom området dels det naturen givit oss dels lämningar efter våra förfäders aktiviteter. Beskrivningen är inte färdig och det ligger i sakens natur att den aldrig kan bli helt färdig. Den norra och östra delen av området behöver dokumenteras noggrannare.

För det fortsatta arbetet bör flera personer engageras.                                                                      

 

1. Inledning                                                                                                              

Den 25 april 2004 bildades Stadranejdens byalag. Med Stadranejden avses Stadra-Finnå bruks geografiska område dvs Stadra, Finnå, Skärhyttan, Rågrecken-området och Grecksnäs-området.                                                                                                                                                                                                   

2. Avgränsning                                                                                                         

Svartälven utgör gräns i sydväst (exkl. Rockesholm). I nordväst följer gränsen kommungränsen mellan sjöarna Halvarsnoren och Grecken (inkl Grecksskog). I norr är Brunnshyttan och Vasselsjön gräns. I öster går gränsen över Babbtjärnen och St. Gäddtjärnen för att sedan svänga söder- och sydvästut över Jössaviken, Lomflyna, Älvamossen och Latorpsmossen ned till Sågtorpet vid Svartälven.                                                                                                                                                             

3. Geologi                                                                                                                 

I svionisk eller svekofennisk tid för 2000 miljoner år sedan bildades en sänka i en båge från norra Uppland - södra Dalarna - östra Värmland - Närke - Södermanland - södra Finland till Ladoga. Sänkan fylldes med sediment, sjönk och veckades. Leptitformationen bildades. I samband med veckningen trängde olika magmor fram. Under högt tryck och hög temperatur omvandlades berggrunden och det bildades en bågformad bergskedja som under de gångna årmiljonerna nötts ner till dagens nivå. Idag hittar vi Bergslagens malmer i rötterna av denna forna bergskedja. Vissa magmor bildade hälleflintegnejs (leptit) andra granit.                                              

Grythytteskiffern är exempel på en väl bevarad bergart från denna tid. Väster och söder om Grythytteskifferns område ligger ett område med Filipstadsgranit. Gränsen mellan leptit och granit går från Bovik i en båge söderut till Flosjöhyttan där gränsen viker av i östlig riktning mot Ekebergstorp och Grecksjöhöjden där den viker söderut strax väster om Grecksjöhöjden, Bäckhem, Norra torpet och vidare söderut till Blanka.                                                                                                                                    

Mellersta Sveriges järn- och sulfidmalmer uppträder med få undantag i leptitformationens undre vulkaniska del samt är antingen samtida med denna eller knutna till urgranitens framträngande.  

                                                                                      

Stadranejden domineras av två bergarter. Leptitområdet är störst och eftersom inlandsisen lättare kunde mala ned leptiten än den hårda graniten är ofta landskapet mjukare till formen och jordarterna finjordsrik. Även inom Stadranejden är leptitområdet rikt på järn- och sulfidmalmer.                                                                                                                                                                            

Granitområdet är mycket kuperat och karaktäriseras av markanta sprickdalar och höjder med ”berg i dagen”. Närmast ligger dalgången vid Skärhyttan. Andra tydliga dalar är Kanaldalen, Tjuvdalen, Brännvinsdalen, Svartälvens dalgång, Murstens- och Lokadalen. En höjdsträckning med eget namn är Lång och blå. Dalgångarna är parallella och löper i norr-söder.

Stadranejdens högsta berg, Grecksjöhöjden (drygt 325 m ö h) ligger inom granitområdet. Inlandsisen har åstadkommit många vackra granitformationer. Vid Skärjens utlopp finns stora släta sluttande bergsytor och på bergstopparna kan man finna släta rundade eller ovala berg sticka upp. Granitområdet är fattigt på malmer.                                                                                                                   

Kanske har den del av granitområdet som ligger inom Stadranejden bidragit till att inlandsisen inte kunnat nöta ned berggrunden utan istället bildat en naturlig damm för de närmaste

sjöarna.                                                                                                                                                                                                                                                        


4. Några andra fenomen                                                                                         

Några andra fenomen som kan vara av intresse är:                                                                                                  

Högsta kustlinjen (HK)                                                                     

Avsmältningen av sista nedisningen hade nått hit ca år 7800 f. Kr. utanför skvalpade Yoldiahavet.       Områden under ca 170 m ö h vid Karlsdal till ca 190 möh vid Grythyttan har legat under havets nivå och dalgångarna har varit havsvikar. Skillnaden mellan 170 och 190 beror på att landhöjningen i detta område ökar ju längre norrut man kommer. Landhöjningen är nu ca 4 mm per år. Över HK är moränen opåverkad. Nedanför HK har vågorna svallat ur finjorden som avsatts som sediment i vikar eller längre ut i havet. Ju finare partiklar desto längre har de förflyttats. Större lantbruk återfinns oftast på sedimentmarker nedanför HK. Ovanför HK har långsträckta åsar mot söder oftast erbjudit de bästa odlingsmöjligheterna. Dessa platser var mindre steniga och risken för frost var liten. Svedjefinnarna valde ofta sådana platser för sina bosättningar.                                                                                                                                                                                                                         

Isälv                                                                                                    

Halvarsnoren och dalgången ner mot Karlsdal har troligen en gång varit botten på en isälv. Då inlandsisen smälte sökte sig smältvattnet genom sprickor i isen ner och bildade s. k. isälvar under isen. Där isälvar gick fram följde stenar och mindre fraktioner med, kvar blev de större stenblocken. Både Harvarsnoren och dalgången ner mot Karlsdal är rik på stora stenblock.                                                                                                                  

Lanthöjden                                                                                                               

Det går en vattendelare genom södra Sverige från Dalarna till Skåne som kallas Lanthöjden.  Nederbörd öster om vattendelaren hamnar i Östersjön resten i Västerhavet. Denna vattendelare går över Fiskarkulemossen strax söder om Stadra. En liten del av Stadranejdens nederbörd passerar alltså Stockholm medan merparten passerar Göteborg.                                                                                                                                       

Kallkällor                                                                                           

Sandsjöhöjden: Ca 300 m norr om Sandsjöhöjden nedanför en brant väller en kallkälla fram. Stigen mot Nybygget går strax nedanför källan. Källan ligger i en hyggeskant och strax före hygget sitter en timmersax inväxt i en gran.                                                               

Gatan: 250 m nordväst om Gatan ligger en kallkälla ett par meter väster om Lämtjärnsbäcken.

Berglamossen: Hela myren ca 200 m norr om Berglamossen tycks vara en kallkälla.

Blankafors: Ca 400 m sydöst om Blankafors ligger en kallkälla i kanten på en liten myr.

Källtorp: Nedanför torpruinen lär finns en kallkälla som sprängts upp.    

SSV Backen: I vägdiket markerat med ett grovt plaströr finns en kallkälla.                   

Grindtorpet: Mellan gamla och nya landsvägen finns en kallkälla som stensatts.                                                                                                                                               

Bifurkation                                                                                                               

Ett litet exempel på en bifurkation utgör den lilla tjärnen Fisklösen som har två utlopp, ett går till Skärhyttetjärnen det andra till Svartälven vid Fallarviken (Skärjens utlopp).

 

Högmosse

Latorpsmossen öster om Sågtorpet är ett bra exempel på högmosse med ett högre centralt mosseplan med gölar eller höljor omgivet av en sluttande tallbevuxen rand ned till ett lägre liggande kärrparti, laggen vilken omger hela högmossen.

Meteornedslag                                                                                                        

På Lundsfjärdens botten mellan Hästholmarna och Bjuragsnäset finns en djup krater troligen efter ett meteornedslag. Djupet är mätt med ekolod till 70-75 m. Andra uppgifter gör gällande att djupet är 84 m. Hästholmarna och den norra buktformade stranden av Bjuragsnäset kan vara resterna av det ringberg som uppkom vid nedslaget.

                                           

5. Gruvor                                                                                            

Leptitområdet är rikt på gruvor och inom följande områden finns övergivna gruvor. I de flesta har man brutit järnmalm, men även koppar- och silvermalm samt kalksten och kvarts.

                                                                                                                                  

Området Skärhyttan - Blanka - Älvamossen                     Järnmalm, kalksten och kvarts

Området nordöst om Sågtorpet                                        Järnmalm ?                          

Området söder och sydöst om Stadra                              Järnmalm                            

Området öster om Grecksnäsmossen                               Kopparmalm och silvermalm

Området norr om Mosås                                                 Hematit (järnmalm)              

Området runt Rågrecken                                                  Kvarts och sulfidmalm                                                     

Det lär också finnas gruvor eller skärpningar mellan Klingtorpet och Ryttarbacken liksom på

flera av öarna i Rågrecken. En av öarna heter Malmholmen.                                        

För flera gruvor saknas uppgift om vilken malm som brutits. Kända gruvor inom Stadranejden finns förtecknade i bilaga 1. Några viktiga årtal rörande järnframställningen finns i bilaga 2.

                                                                                      

6. Boplatser inom Stadranejden                                                        

Stadranejden är rikt på boplatser. Bebyggelsen är spridd, endast Stadra och Skärhyttan kan kallas byar. Många boplatser är idag övergivna och återfinns som ruiner, några används för permanentboende men de flesta utnyttjas för fritidsändamål.

 

Stadranejden har av praktiska skäl indelats i 9 delområden och i nedanstående sammanställning redovisas område för område boplatsernas karaktär och användningssätt idag.                                                                                                                                     

Delområde    

Permanent

Fritidshus

Fritidshus

 Fritidshus 

Ruiner

Stenålders- 

Summa

 

boende 

 Bebodda  

Jakt o tillf.  

Tomma

 

boplats

 

 

P

F1

F2

F3

R

S

 

1 Väster och nordväst om Skärhyttan

1

7

 

 

10

1

19

2 Skärhyttan och norrut

5

5

1

2

2

 

15

3 Söder och sydöst om Skärhyttan

1

6

2

 

6

 

15

4 Greckens västra strandområde

 

11

 

 

5

 

16

5 Stadra och söderut

6

5

1

1

2

 

15

6 Grecksnäs

 

12

 

 

5

 

17

7 Brunnshyttan

 

8

 

 

8

 

16

8 Finnå - Rågrecken

 

17

 

 

6

 

23

9 Greckens östra strandområde

 

3

1

 

1

 

5

Summa

13

74

5

3

45

1

141

                                                                                                                                                                                 

Samtliga boplatser finns listade i bilaga 3 A, både nya och gamla namn har angetts samt det tidigaste årtalet jag hittat. I bilaga 3 B finns en mera detaljerad beskrivning av alla torpruiner. För de åtta delområdena finns en kartskiss i ungefärlig skala, ( bilaga 4: 1 - 9). De flesta av de mera svårfunna platserna finns i koordinatförteckningen i bilaga 5.      

Skolhus har funnits i Godalstorp, Stadra, Finnå och Mosås.                                         


7. Andra lämningar från äldre verksamheter mm                                                 

Det finns mer än gruvor och boplatser som minner om tidigare aktiviteter. Här följer en lista på företeelser eller verksamheter, många är nedlagda men några fungerar fortfarande.                                                                                                                                           

Delområde                                                                                                                                                                                                       

1. Väster och nordväst om Skärhyttan                                                                                                              

Sandsjöhöjden.

Det finns en kartskiss som utvisar var 13 olika byggnader har stått bl. a. brygghus och smedja.                                    

Kvarn vid utloppet av Kvarntjärnen.

En dammvall finns ovanför nuvarande väg och nedanför vägen finns vaga lämningar från kvarnplatsen. En gammal väg går fram till kvarnplatsen.

Halvarsnoren, reglerad sjö.                                                       

Smedja vid Gatan, tydliga lämningar.                                           

Ca 200 m sydväst om Gatan ca tio m norr om gamla vägen finns en fångstgrop (?) som är ca 5 m i diameter och ca 2 m djup.

                                                                                                            

2. Skärhyttan och norrut                                                                                                                                     

Dammvall vid Dammsjön, tydliga lämningar.                               

Dammvall vid Vargkröket (Dammängsmossen), tydliga lämningar.                                                                

Skärhyttan                                                                                                      

Det äldsta kända belägg för "Skäria hytta" är från 1539 då hyttan upptogs i skattelängden. Den äldsta kända lantmäteriakten är 1705 års karta där redovisas området med färskning med beteckningen "osmund smidja". På kartan står troligen också 'masugn' och 'kvarnar'. I dag finns 1 hyttruin, 1 slaggförekomst, 3 slaggvarpar, 1 kolramp samt områden med kol och sot. Hyttruinen är mycket väl bevarad med nästan intakt pipa. Slaggen utgörs av masugns- och färskningsslagg. I närheten av hyttan finns resterna av en liten byggnad av sinnersten och nära vägkorsningen några stenar som kan ha utgjort grunden till en byggnad samt en ca en meter djup grop som kan vara resterna av en brunn. 1688 års lantmäteriakt redovisar två hemman i Skärhyttan.1704-05 års karta redovisar fem hustomter, fyra av hustomterna är belägna i anslutning till hyttan den femte är belägen vid dagens Godalstorp. Skärhyttan lades ned 1780. Andra uppgifter gör gällande att den blev flyttad med sin blåsning till Grecksåsar 1788.                                                                     

Smedja i Skärhyttan                                                                    

I Skärhyttan finns också lämningar efter en smedja, i sluttningen intill finns en grävd brunn.                                                                                      


3. Söder och sydöst om Skärhyttan                                                                                                                   

Blankagruvorna är idag ett samlingsnamn för ca 13 gruvhål i sydvästsluttningen ner från Malmbergsåsen (Älgberget), Varje gruva har haft sitt eget namn som kan ha växlat över tiden. Det djupaste schaktet lär vara 118 m. Runt gruvorna finns en mängd grunder efter hus och byggnader, kanske jordkulor. I några kan man än se rester av byggnadsvirket och i en del murar finns det murbruk. I närheten av en större husgrund finns en stor lärk och ett äppelträd samt några vinbärsbuskar vilket tyder på en mer permanent bosättning (Blanka, gruvstuga). När gruvbrytningen startade är okänt men den fick en mer betydande omfattning under 1700-talet och fram till 1878. Utvinning av järnmalm pågick sporadiskt fram till 1903 men under de sista åren förekom troligen ingen brytning utan endast tillvaratagande av malm i varphögarna.                                                                                                     

Konsthus och konstgång till Blankagruvorna.

Lämningarna efter konsthuset vid forsen är överdämda men stenfundamenten längs den ca 500 meter långa konstgången syns tydligt.

            

Bana (oklart vilken sort) från Blankagruvorna till Skärjen.

Malm fraktades ner till Skärjen och med pråmar till järnvägen (Kortfors - Grythyttehed) väster om sjön som hade färdigställts 1888. Vid lastplatsen vid stranden lär finnas malmstycken. Några lämningar efter någon speciell bana har inte återfunnits, möjligen har man kört vägen ner till sjön.               

 

Kanal.

Vid Bondgruvan skall det ha funnits en konst som drevs av vatten som leddes dit via en kanal från Svartälven. Några lämningar har inte hittats, möjligen har vattnet lett fram i en träränna från en punkt högre upp i forsen.

 

Sågverk och kanal på udden vid utloppet av Malmbergssjön.

En kanal har grävts tvärs över udden för att utnyttja den fallhöjd som fanns före regleringen av Svartälven. Man ökade fallhöjden genom att lägga ut länsar tvärs över älven som bromsade vattnet.

Timret sågades under vårfloden och torkades på plats under sommaren.

 

Stenbrott

Öster om Skärhyttan upp mot Östra torp finns det några stenhögar som tyder på någon form av stenbrott eller skärpning. Några stenar har borrhål. Stenarna verkar brutna ur fast berg.

 

Skärjen, reglerad sjö                                                                  

Blankafors kraftverk                                            

Malmbergssjön, reglerad                                                                                

Tjärdal (?) efter Raka vägen, några lämningar har inte återfunnits.


                     

4. Greckens västra strandområde                                                                                                                     

Grecksskogs hytta.

Hyttan anlades 1655, är omnämnd 1686, men troligen nedlagd före 1688. Någon hyttruin efter 'veckohyttan' är inte synlig men slaggsten anger var hyttan legat. Grecksskogsbäcken har dämts upp öster om nuvarande landsväg, dammvallen var tidigare väg med en välvd bro över bäcken. Från dammens djupaste del leder en kanal eller dike som kan ha fortsatt i en träränna fram till hyttplatsen djupt nere i bäckravinen. Eventuellt finns det flera dammar högre upp efter bäcken.

 

Fornminne vid Grindtorpet.                                                        

Vid gamla vägen ligger ett fundament - 2x2 m och ca 5 dm högt - upplagt av natursten. Eventuellt grund för en milstolpe men milstolpen saknas.       

                                                                                                            

5. Stadra och söderut                                                                                                                                                                

Stadra Herrgård (Grecksstadra).                      

Grecksstadra är namnet på Finnå bruks bruksgård.

Namnet har uppstått ur platsens ursprungshistoria. Silvermalm hade upptäckts norr om Hällefors under 30-åriga kriget och drottning Kristina påbjuder att väg skall byggas mellan Nora och Grythyttan/Hällefors. Väg byggs fram till Stadra därifrån vidtar färjetrafik fram till Kärvingeborn. Omkring 1646 bosatte sig Kristian Johansson, den förste odlaren vid Grecksstadra eller Stadra gård. Han hade också i uppdrag att frakta folk och gods per pråm på sjön Grecken. Namnet Grecken lär ha sitt ursprung i det fornnordiska ordet gryck, grick = rund sten. Grecken är alltså sjön med de runda stenarna.  Ordet Stadra härrör från en äldre for av pluraländelse i ordet för tilläggsplats för båtar: båtstaderer eller båtstäderer. Samma grundord finns idag i eksta(d) och kärrsta(d), dvs en plats där man drog upp ekan resp förvarade kärran. En vik på Grecksnäs heter Pråmstaviken.

(Johan Johansson har antagit att ordet Grecken kan härledas från den förste nybyggaren i Grecksåsar vilket är mindre troligt .)

 

Kristian Johansson sålde Stadra 1658 till Anders Hindersson som samma år också förvärvade Järpetorp. Året därpå fick Hindersson Bergskollegiets tillstånd att anlägga ett rännverk vid Finnån. Namnet Finnå förklaras av att Anders Hindersson var finne.

                                  

Stadra bruksgård enligt i ett skattevärderingsinstrument från 1752. Mangården utgjordes av en gammal brädfordrad "sätesbyggning" under bristfälligt tak av näver och 'bokad slagg'. Invändigt fanns ett kök i mitten, en sal i västra änden samt två kamrar i östra änden, alla rummen med gammalt 'ehuru behållet innanrede'. Den utbyggda förstugan var försedd med golv och tak och tvenne dubbeldörrar. Under byggnaden fanns en välvd källare. I övrigt fanns österut på gården en förfallen byggnad indelad i kammare och kök. Västerut fanns två gamla bodar med port och lider emellan samt spannmålsvind över hela byggnaden. Ladugården hade för tre år sedan blivit utflyttad från själva mangården. Två torp finns, Hjärpetorp och Ötorp samt en nyligen reparerad såg vid Ötorpet.

Vid bankovärderingen 1813 eller 1816 finns ytterligare en beskrivning. Åbyggnaden består av timrad och brädslagen prydlig karakrärsbyggning under järnplåt-tak med förstuga, kök, sal samt sex stycken större och mindre rum på nedre botten och tre ovanpå, försedda med sämre och bättre kakelugnar, tapetserade väggar, vitlimmade tak samt in- och utvändigt oljestrukna fönster och dörrar jämte slagur i 'frontespicen'. I östra flygeln eller kontorsbyggningen (som flyttats dit från Finnå där den varit bostad åt smederna) är fyra rum med kök i nedre våningen samt tvenne gavelrum. Västerut på gården finns en visthus- och spannmålsbod, drängstuga med vedhusbyggning. I övrigt finns bagarestuga med kök och kammare, brygg- och brännerihus nära sjön, klensmedja, badstuga mm, stall, fähus, loge, lador och vagnshus 'på sidan i fyrkant uppförde', 'jernbod' och båthus nedåt sjön, is- och hemkällare, allesammans under näver- och  torvtak.                   Då manbyggnaden år 1837 försäkrades i allmänna brandförsäkringsverket uppgavs att den var uppförd omkring 1767.

 

Wallins grotta för meditation. Sydväst om Stadra lär Johan Olof Wallin ha byggt en jordkula dit han kunde dra sig tillbaka från arbetet som informator på Stadra Herrgård.

Jag har sett vitt salt förr och inte slickat på det, lär J. O. Wallin ha sagt till härskarinnan på Stadra.

            

Söder om Wallins grotta finns det odlingsrösen och en stenmur som kan vara tänkt som en husgrund.

Därintill finns en skjutvall och markörgrav, 2-3 meter djup och 7-8 meter lång, utgrävt i en brant sluttning. I botten finns ett jordankare med två schänklar med en bult och mutter. Åldern på de träd som växer på den avlånga uppkastade jordhögen kan vara från krigsåren. Söderut och ovanför markörgraven finns resterna av en jordkula.

  

Ställstensberget östsydöst om Stadra ?               

Grecken, reglerad sjö.                                                                

                                                                                      

6. Grecksnäs                                                                                                                                                       

Kvarnstensberget på Bjuragsnäset.

Ett stenbrott finns på sydöstra sidan av berget. Lite längre österut ligger en till synes färdig kvarnsten på kanten till en grop med ett hugget hål i mitten. Troligen har ett löst klippblock utgjort kvarnstensämne som grävts fram och formats men av någon anledning övergivits. Stenens diameter är 12 dm, hålets diameter 2 dm och tjockleken 3 dm i grova mått. Flera liknande gropar tyder på att stenar gjorts färdiga och forslats bort. En kvarnsten lär också ha hittats i myren nedanför.

Stenhuggaren kom varje sommar och bodde i lillstugan vid N:a Grecksnäs (6:8).

Skvaltkvarn. I bäcken nedanför Laxtjärnen har det funnits en damm och en kvarn.

 

7. Brunnshyttan

Brunnshyttan

Enligt skylt vid hyttruinen var den i bruk 1401 – 1777.

Såg och sågdamm vid Sågtjärnen.

Strax nedanför utloppet har det legat en såg i Sågtjärnsbäcken.

Kalkbrott

NNV om Hästtjärnen finns små kalkbrott med en för området unik flora.

Där hittades närmast brotten bl. a. blåsippa, vårärt, brännässla och slåtterblomma. Två av brotten liknar grottor. 


8. Finnå - Rågrecken                                                                                                                                                                

Finnå bruk (Afdala bruk),                                                         

Ibland kallat Afdala vilket förklaras av att det är avsides beläget i en djup dalgång. Privilegier utfärdades för rännverk vid Finnån 1659. Rännverket blev ombyggt till stångjärnshammare 1666.            

Grundaren av Finnå bruk sålde bruket 1666, då fanns där en hammar, två härdar, skog och mark, sjöar, strömmar och hålldammar.                               

Sju torp ingick i affären: Grecksstadra (Finnå bruks bruksgård), Jerpetorp, Baggetorp, tre torp i Hammarhult och ett torp söder om hammaren, samt rättigheter i fyra gruvor: Norra gruvan i Bijrcksbergh (Blexberg?), allmänninggruvan vid Nyberg, Kuhll eller Knutgrufwan samt

Böries Berggrufwan.                                                                                                                                     

1753 erhöll bruket rätt att tillverka 102 ton årligt smide                 

1774 fanns en husbehofs-, mjöl- och sågqwarn                            

1813 nämns förutom smedjedammen, en damm vid Rågrecken samt en mindre vid husbehofsqvarnen                                                                     

1815 uppges bruket bestå av en hammar och två härdar, husbehofs-, mjöl- och sågqvarn

1835 tillverkades 125 ton stångjärn. För detta åtgick 120 ton tackjärn varav 114 ton kom från Grecksåsars masugn och 6 ton från sinderstampar i Grecksåsar och Skärhyttan.

1852 skattlades qvarnen                                                                                    

1858 nämns Finnå bruk med 2 härdar och 2 hammrar samt en tullmjölsqvarn om ett par stenar

Finnå bruk lades ned 1860.                                                                               

Idag återstår: 1 hammargrund, 1 slaggvarp, 1 slaggförekomst och en osäker källarruin. Slaggvarpet och slaggförekomsten utgörs av hammarslagg. På hammargrunden står idag en övergiven såg.                                                                                                                                   

Finnå såg på hammargrunden är av yngre datum, såghuset står kvar.

Söder om sågen eller hammargrunden låg ett hus som flyttats till Stadra.

Kvarnen vid Rågrecken är väl bevarad men behöver underhållas.

Sågudden. En udde i Rågrecken vid S:t Lövnäs där någon form av verksamhet förekom in på 1900-talet.

I S:t Lövnäs lär det ha funnits en handelsträdgård.                         

Kvarnåsen öster om Rågreckstorp ?

Fyrbygget (under renovering) bestod av en gemensam skorstensmur för fyra enrumslägenheter en i varje hörn med egen ingång.               

Finnådammen

Jungfrukärn                                                         

Rågrecken, reglerad                                                                                                                                                                                           

8. Greckens östra strandområde

St. Glattjärns avlopp har ändrats till Rågrecken.                         

Damm vid sjön Klampen                                                                                  

Såg och sågdamm vid Norra Ötorpet.                                                             

1752 nämns sågen som nyligen reparerad                                     

1858 nämns sågen som husbehofssåg med en ram                        

Grundmurarna till sågen är väl bevarade.                                                                                                       

                                                                                                                                                                                                   

8. Ortsnamn                                                                                                             

Namnen på torp, sjöar, berg och andra platser berättar något. Många namn är lätta att förstå medan andra namn tarvar en förklaring. Här följer en lista på några underliga namn inom Stadranejden och angränsande områden. Många namn finns inte nedtecknat på kartor utan förs vidare genom de personer som verkar inom området. Risken är stor att våra namnskatter går förlorade om de inte dokumenteras. Jaktlagen är kanske de som idag kan mest om gamla namn.                                                                                                                                                                                                                                                       

Underliga namn                                                                                                       

Afdala (Finnå), Berglamossen, Bergslahagen (Sextondelen), Blanka (udde, gruva, fors o torp), Vi hade en drottning på 1300-talet som hette Blanka, har man tagit hennes namn? Zacharias Topelius' barnramsa "Rida, rida ranka, hästen heter Blanka" skrevs under 1800-talet. Fiskarkulemossen, Grecken, Kvarnstensberget, Kvarnåsen, Kyan (k uttalas som i kyla) (torp), Lars Gottskalkstorp (Larstorp), det finns ett annat Gottskalkstorp vid Rombohöjden (Hällefors), Nötbuskegruvorna (hassel), Pråmstaviken (Grecksnäset), Skärjen, Stadra, Tallnäsforsen (Fallareforsen), Tok-Lena (torp).

                                                                                      

Namn som kan ha ockult anknytning                                                                     

Majas udde, Matt-Majas (tjärn), Taltmajas tjärn och Svarta Majas mosse (Maja avser troligen skogsrået).

Namnet Maja förekommer så ofta som namn på platser här omkring att man kan fråga sig om det har funnits en Maja-kult i området.                                                                         

En annan ockult händelse är historien om 'Spökerierna i Vargkröket' i juni 1887.                                                                           

Namn med djur                                                                                                        

Många namn i vår närhet skvallrar om att vi haft både björn, varg och lo i skogarna förr. Björnmossen, Björnhöjden, Björnbo (torp), Björnåsen (torp), Björnkulan (torp), Västra o Östra Vargbokärret, Vargbacken, Vargkröket (torp), Vargkröksbäcken, Varggropholmarna

Lohällen, Bjuragsnäset (bjur = bäver, ag = sjö), Lomflyna, Orrmossen, Fågelsyna, Kobrobacken, Ålgruvan, Älggruvan, Tjuraberget, Hästmarksmossen.                

Finska namn                                                                                       

Den finska invandringen har också satt en del spår. Finnå, Finnbacksmossen, Finnfallstjärnen (Rockesholm), Finnhagen (Rockesholm), Lackalanstjärnen (Rockesholm), Lampahöjd (Rockesholm), Lampatjärnen (Rockesholm), Finnklint eller Ängsklint (Centauréa phrýgia) växer vid Ryttarbacken. Simastenen i Lundsfjärden.

 

9. Växter, mer eller mindre vanliga                                                                        

Det är alltid inspirerande att hitta mer eller mindre udda eller rara växter därför har jag gjort en lista (Bilaga 6) över några intressanta växter och var de kan återfinnas. Namnen är hämtade ur Svensk flora 1960, Krok-Almquist. Om jag skall rangordna de fynd jag gjort hamnar Kambräken vid Björnbo, Höskallra vid Klingtorp och Granspira på hygget söder om Bäckhemsvägskälet högst.                                                                    


10. Övrigt

Badplatser (Sandstränder)

Grecken, Stora Sand eller Finnåbadet vid Finnå. Kommunens stöd drogs in för några år sedan.

Stadranejdens byalag tar nu på sig ansvaret för badet och Nora kommun kommer att ansvara för sop- och latrintömning och försäkring.

 

Skärjen, badstrand öster om Godalstorp

Vid en mötesplats strax öster om vägskälet till Lämtjärnsfallet går en stig ner till Skärjen.

Stenåldersboplatsen ligger intill badstranden.

 

Halvarsnoren, badstränder på östra stranden

Ca 600 m norr om Sandsjöhöjden finns ett vägstick som fortsätter i en stig ner till sjön.

 

Skjutbanor

Korthållsbana i Stadra.

Älgskyttebana vid Grepsjön norr om Finnå.

 

Jakt

Stadranejden berörs av ca 12 jaktlag ingående i Stadra-Nora älgskötselområde samt några mindre fristående marker.

 

Markägare

De största ägarna av skogsmark är Sveaskog AB och Stadra Herrgård. Övriga skogsmarksägare är Statens Fastighetsverk och Bergvik Skog AB. Privat skogsmark finns i Ekebergstorp, Blankafors, Ryttarbacken, Grecksnäs, Torkåsen, Mosås, Rågreckstorp och Grecksåsar.

 

Reservat och skyddade områden

Väster om Rockesholm ligger Murstensdalens naturreservat och längs bäcken mellan Vasselsjön och Lundsfjärden ligger Brunnshyttans naturreservat. Reservatet är avsatt för att skydda brunshytteöringens lekplatser i bäcken.

Ca 500 m söder om Finnå ligger ett Domänreservat (gammal skog) vid Greckens strand.

Det finns ett förslag på att bilda ett nytt naturreservat runt Dammsjöhöjden inkluderande Dammsjön, Matt-Majas tjärn, Berglamossen, Kanaldalen mm.

Områdena runt hyttruinerna i Skärhyttan, Grecksskog och Brunnshyttan är utmärkta som kulturminnen.

Alla lämningar som gruvor, torplämningar, odlingsrösen mm är skyddade enligt fornminneslagen.

 

Vatten

En förteckning över större och mindre vatten finns i bilaga 7.

 

 

Källor:                                                                                                                      

Försök till historisk beskrifning öfver Stadra och Finnå bruk (Johan Johansson)            1872

Sveriges geologi (Magnusson - Lundqvist - Granlund)                                                  1957

Spökerierna i Vargkröket (C. S.), Nora Stads & Bergslags Tidning, Julnr 1957           1957

Nora Socken Förr och Nu  (Anders Larsson)                                                              1982

Karlsdals bruk  (Sven Irholm)                                                                                      1991

Noraskogs bergslag  (Sanna Landerholm och Linnéa Eriksson)                                    2001

 

Diverse kartor                                                                                                            

 

Stig Eriksson, Grecksåsar; Allan Eriksson, Nora (Ryttarbacken); Nils-Erik Eriksson, Koppartorpet; Ingvar Fransson, Nora (Busbo); Magnus Wetterholm; Per Folkesson (Sveaskog AB) med flera.

                                           

Egna iakttagelser.                                                            

                                                                                                                                  

 

 

                                                 

Stadranejden

 

Skogen, mörk och milsvidd stod

Till kolarfolkets glädje.

Av malm var bergen fyllda.

Det var en tid av slit och nöd

Rätt tillkom de som styrde.

Av ödemark vi bröt en bygd

När hertigen väl hit oss bjöd

Ej sparade vi mödan.

Järnets makt, oändligt stor

Dess styrka fick vi smaka

En dag då priset föll.

Nu återstår blott minnen.

 

Göran Johansson