Stadranejden - en beskrivning
av
Göran Johansson
Innehåll
0. Förord
1.
Inledning
2.
Avgränsning
3.
Geologi
4.
Några andra fenomen
5.
Gruvor
6.
Boplatser inom Stadranejden
7.
Andra lämningar från äldre verksamheter mm
8.
Ortsnamn
9. Växter, mer eller
mindre vanliga
10. Övrigt
Bilagor
1A Gruvor inom området Skärhyttan
- Blanka - Älvamossen (Se även bilaga 1 B)
1B Gruvkarta
2 Historik - järnframställning
mm
3
A Förteckning över
boplatser inom Stadranejden
3
B Beskrivning av ödetorp
inom Stadranejden
Kartskisser
4 : 1 Väst o
nordväst Skärhyttan
4
: 2 Skärhyttan och norrut
4 : 3 Söder
och sydöst Skärhyttan
4
: 4 Greckens västra
strandområde
4 : 5 Stadra
och söderut
4
: 6 Grecksnäs
4: 7 Brunnshyttan
4
: 8 Finnå - Rågrecken
4 : 9 Greckens
östra strandområde
5 Koordinater
6 Växförteckning
7 Vatten
0.
Förord
Syftet
med denna beskrivning är att dokumentera det som kan vara av intresse
beträffande grundförutsättningarna inom området dels det naturen givit oss dels
lämningar efter våra förfäders aktiviteter. Beskrivningen är inte färdig och
det ligger i sakens natur att den aldrig kan bli helt färdig. Den norra och
östra delen av området behöver dokumenteras noggrannare.
För
det fortsatta arbetet bör flera personer engageras.
1.
Inledning
Den
25 april 2004 bildades Stadranejdens byalag. Med Stadranejden avses
Stadra-Finnå bruks geografiska område dvs Stadra,
Finnå, Skärhyttan, Rågrecken-området och Grecksnäs-området.
2.
Avgränsning
Svartälven utgör gräns i sydväst (exkl. Rockesholm). I nordväst följer
gränsen kommungränsen mellan sjöarna Halvarsnoren och Grecken (inkl
Grecksskog). I norr är Brunnshyttan och Vasselsjön gräns. I öster går gränsen
över Babbtjärnen och St. Gäddtjärnen för att sedan svänga
söder- och sydvästut över Jössaviken, Lomflyna, Älvamossen och Latorpsmossen
ned till Sågtorpet vid Svartälven.
3.
Geologi
I
svionisk eller svekofennisk tid för 2000 miljoner år sedan bildades en sänka i
en båge från norra Uppland - södra Dalarna - östra Värmland - Närke -
Södermanland - södra Finland till Ladoga. Sänkan fylldes med sediment, sjönk
och veckades. Leptitformationen bildades. I samband med veckningen trängde
olika magmor fram. Under högt tryck och hög temperatur omvandlades berggrunden
och det bildades en bågformad bergskedja som under de gångna årmiljonerna nötts
ner till dagens nivå. Idag hittar vi Bergslagens malmer i rötterna av denna
forna bergskedja. Vissa magmor bildade hälleflintegnejs (leptit) andra granit.
Grythytteskiffern
är exempel på en väl bevarad bergart från denna tid. Väster och söder om
Grythytteskifferns område ligger ett område med Filipstadsgranit. Gränsen
mellan leptit och granit går från Bovik i en båge söderut till Flosjöhyttan där
gränsen viker av i östlig riktning mot Ekebergstorp och Grecksjöhöjden där den
viker söderut strax väster om Grecksjöhöjden, Bäckhem, Norra torpet och vidare
söderut till Blanka.
Mellersta
Sveriges järn- och sulfidmalmer uppträder med få undantag i leptitformationens
undre vulkaniska del samt är antingen samtida med denna eller knutna till
urgranitens framträngande.
Stadranejden
domineras av två bergarter. Leptitområdet är störst och eftersom inlandsisen
lättare kunde mala ned leptiten än den hårda graniten är ofta landskapet
mjukare till formen och jordarterna finjordsrik. Även inom Stadranejden är
leptitområdet rikt på järn- och sulfidmalmer.
Granitområdet
är mycket kuperat och karaktäriseras av markanta sprickdalar och höjder med
”berg i dagen”. Närmast ligger dalgången vid Skärhyttan. Andra tydliga dalar är
Kanaldalen, Tjuvdalen, Brännvinsdalen, Svartälvens dalgång, Murstens- och
Lokadalen. En höjdsträckning med eget namn är Lång och blå. Dalgångarna är
parallella och löper i norr-söder.
Stadranejdens
högsta berg, Grecksjöhöjden (drygt 325 m ö h) ligger inom granitområdet.
Inlandsisen har åstadkommit många vackra granitformationer. Vid Skärjens utlopp
finns stora släta sluttande bergsytor och på bergstopparna kan man finna släta
rundade eller ovala berg sticka upp. Granitområdet är fattigt på malmer.
Kanske
har den del av granitområdet som ligger inom Stadranejden bidragit till att
inlandsisen inte kunnat nöta ned berggrunden utan istället bildat en naturlig
damm för de närmaste
sjöarna.
4.
Några andra fenomen
Några
andra fenomen som kan vara av intresse är:
Högsta
kustlinjen (HK)
Avsmältningen
av sista nedisningen hade nått hit ca år 7800 f. Kr. utanför
skvalpade Yoldiahavet. Områden under
ca 170 m ö h vid Karlsdal till ca 190 möh vid Grythyttan har legat under havets
nivå och dalgångarna har varit havsvikar. Skillnaden mellan 170 och 190 beror
på att landhöjningen i detta område ökar ju längre norrut man kommer.
Landhöjningen är nu ca 4 mm per år. Över HK är moränen opåverkad. Nedanför HK
har vågorna svallat ur finjorden som avsatts som sediment i vikar eller längre
ut i havet. Ju finare partiklar desto längre har de förflyttats. Större
lantbruk återfinns oftast på sedimentmarker nedanför HK. Ovanför HK har
långsträckta åsar mot söder oftast erbjudit de bästa odlingsmöjligheterna.
Dessa platser var mindre steniga och risken för frost var liten. Svedjefinnarna
valde ofta sådana platser för sina bosättningar.
Isälv
Halvarsnoren
och dalgången ner mot Karlsdal har troligen en gång varit botten på en isälv.
Då inlandsisen smälte sökte sig smältvattnet genom sprickor i isen ner och
bildade s. k. isälvar under isen. Där isälvar gick
fram följde stenar och mindre fraktioner med, kvar blev de större stenblocken.
Både Harvarsnoren och dalgången ner mot Karlsdal är rik på stora stenblock.
Lanthöjden
Det
går en vattendelare genom södra Sverige från Dalarna till Skåne som kallas
Lanthöjden. Nederbörd öster om
vattendelaren hamnar i Östersjön resten i Västerhavet. Denna vattendelare går
över Fiskarkulemossen strax söder om Stadra. En liten del av Stadranejdens
nederbörd passerar alltså Stockholm medan merparten passerar Göteborg.
Kallkällor
Sandsjöhöjden:
Ca 300 m norr om Sandsjöhöjden nedanför en brant väller en kallkälla fram.
Stigen mot Nybygget går strax nedanför källan. Källan ligger i en hyggeskant
och strax före hygget sitter en timmersax inväxt i en gran.
Gatan:
250 m nordväst om Gatan ligger en kallkälla ett par meter väster om
Lämtjärnsbäcken.
Berglamossen:
Hela myren ca 200 m norr om Berglamossen tycks vara en kallkälla.
Blankafors:
Ca 400 m sydöst om Blankafors ligger en kallkälla i kanten på en liten myr.
Källtorp:
Nedanför torpruinen lär finns
en kallkälla som sprängts upp.
SSV
Backen: I vägdiket markerat med ett grovt plaströr finns en kallkälla.
Grindtorpet:
Mellan gamla och nya landsvägen finns en kallkälla som stensatts.
Bifurkation
Ett
litet exempel på en bifurkation utgör den lilla tjärnen Fisklösen som har två
utlopp, ett går till Skärhyttetjärnen det andra till Svartälven vid Fallarviken
(Skärjens utlopp).
Latorpsmossen
öster om Sågtorpet är ett bra exempel på högmosse med ett högre centralt
mosseplan med gölar eller höljor omgivet av en sluttande tallbevuxen rand ned
till ett lägre liggande kärrparti, laggen vilken omger hela högmossen.
Meteornedslag
På
Lundsfjärdens botten mellan Hästholmarna och Bjuragsnäset finns en djup krater
troligen efter ett meteornedslag. Djupet är mätt med ekolod till 70-75 m. Andra
uppgifter gör gällande att djupet är 84 m. Hästholmarna och den norra
buktformade stranden av Bjuragsnäset kan vara resterna av det ringberg som
uppkom vid nedslaget.
5.
Gruvor
Leptitområdet
är rikt på gruvor och inom följande områden finns övergivna gruvor. I de flesta
har man brutit järnmalm, men även koppar- och silvermalm samt kalksten och
kvarts.
Området
Skärhyttan - Blanka - Älvamossen Järnmalm,
kalksten och kvarts
Området
nordöst om Sågtorpet Järnmalm
?
Området
söder och sydöst om Stadra Järnmalm
Området
öster om Grecksnäsmossen Kopparmalm
och silvermalm
Området
norr om Mosås Hematit
(järnmalm)
Området
runt Rågrecken Kvarts
och sulfidmalm
Det lär också finnas gruvor eller skärpningar mellan Klingtorpet och Ryttarbacken liksom på
flera av öarna i Rågrecken. En av öarna heter Malmholmen.
För flera gruvor saknas uppgift om vilken malm som brutits. Kända gruvor inom Stadranejden finns förtecknade i bilaga 1. Några viktiga årtal rörande järnframställningen finns i bilaga 2.
6.
Boplatser inom Stadranejden
Stadranejden
är rikt på boplatser. Bebyggelsen är spridd, endast Stadra och Skärhyttan kan
kallas byar. Många boplatser är idag övergivna och återfinns som ruiner, några
används för permanentboende men de flesta utnyttjas för fritidsändamål.
Stadranejden
har av praktiska skäl indelats i 9 delområden och i nedanstående
sammanställning redovisas område för område boplatsernas karaktär och
användningssätt idag.
Delområde |
Permanent |
Fritidshus |
Fritidshus |
Fritidshus
|
Ruiner |
Stenålders- |
Summa |
|
boende |
Bebodda
|
Jakt o tillf. |
Tomma |
|
boplats |
|
|
P |
F1 |
F2 |
F3 |
R |
S |
|
1 Väster och nordväst om Skärhyttan |
1 |
7 |
|
|
10 |
1 |
19 |
2 Skärhyttan och norrut |
5 |
5 |
1 |
2 |
2 |
|
15 |
3 Söder och sydöst om Skärhyttan |
1 |
6 |
2 |
|
6 |
|
15 |
4 Greckens västra strandområde |
|
11 |
|
|
5 |
|
16 |
5 Stadra och söderut |
6 |
5 |
1 |
1 |
2 |
|
15 |
6 Grecksnäs |
|
12 |
|
|
5 |
|
17 |
7
Brunnshyttan |
|
8 |
|
|
8 |
|
16 |
8 Finnå - Rågrecken |
|
17 |
|
|
6 |
|
23 |
9 Greckens östra strandområde |
|
3 |
1 |
|
1 |
|
5 |
Summa |
13 |
74 |
5 |
3 |
45 |
1 |
141 |
Samtliga
boplatser finns listade i bilaga 3 A, både nya och gamla namn har angetts samt
det tidigaste årtalet jag hittat. I bilaga 3 B finns en mera detaljerad beskrivning
av alla torpruiner. För de åtta delområdena finns en kartskiss i ungefärlig
skala, ( bilaga 4: 1 - 9). De flesta av de mera
svårfunna platserna finns i koordinatförteckningen i bilaga 5.
Skolhus
har funnits i Godalstorp, Stadra, Finnå och Mosås.
7.
Andra lämningar från äldre verksamheter mm
Det
finns mer än gruvor och boplatser som minner om tidigare aktiviteter. Här
följer en lista på företeelser eller verksamheter, många är nedlagda men några
fungerar fortfarande.
Delområde
1.
Väster och nordväst om Skärhyttan
Sandsjöhöjden.
Det finns en kartskiss som utvisar var 13 olika
byggnader har stått bl. a. brygghus och smedja.
Kvarn vid utloppet av
Kvarntjärnen.
En dammvall finns ovanför nuvarande väg och
nedanför vägen finns vaga lämningar från kvarnplatsen.
En gammal väg går fram till kvarnplatsen.
Halvarsnoren, reglerad sjö.
Smedja vid Gatan, tydliga lämningar.
Ca 200 m sydväst om Gatan ca tio m norr om gamla
vägen finns en fångstgrop (?) som är ca 5 m i diameter och ca 2 m djup.
2.
Skärhyttan och norrut
Dammvall vid Dammsjön, tydliga lämningar.
Dammvall vid Vargkröket (Dammängsmossen), tydliga
lämningar.
Skärhyttan
Det äldsta kända belägg för "Skäria
hytta" är från 1539 då hyttan upptogs i skattelängden. Den äldsta kända
lantmäteriakten är 1705 års karta där redovisas området med färskning med
beteckningen "osmund smidja". På kartan står troligen också 'masugn'
och 'kvarnar'. I dag finns 1 hyttruin, 1 slaggförekomst, 3 slaggvarpar, 1 kolramp
samt områden med kol och sot. Hyttruinen är mycket väl bevarad med nästan
intakt pipa. Slaggen utgörs av masugns- och färskningsslagg. I närheten av
hyttan finns resterna av en liten byggnad av sinnersten och nära vägkorsningen
några stenar som kan ha utgjort grunden till en byggnad samt en ca en meter
djup grop som kan vara resterna av en brunn. 1688 års lantmäteriakt redovisar
två hemman i Skärhyttan.1704-05 års karta redovisar fem hustomter, fyra av
hustomterna är belägna i anslutning till hyttan den femte är belägen vid dagens
Godalstorp. Skärhyttan lades ned 1780. Andra uppgifter gör gällande att den
blev flyttad med sin blåsning till Grecksåsar 1788.
Smedja i Skärhyttan
I Skärhyttan finns också
lämningar efter en smedja, i sluttningen intill finns en grävd brunn.
3. Söder och sydöst om Skärhyttan
Blankagruvorna är idag ett
samlingsnamn för ca 13 gruvhål i sydvästsluttningen ner från Malmbergsåsen
(Älgberget), Varje gruva har haft sitt eget namn som kan ha växlat över tiden.
Det djupaste schaktet lär vara 118 m. Runt gruvorna finns en mängd grunder
efter hus och byggnader, kanske jordkulor. I några kan man än se rester av
byggnadsvirket och i en del murar finns det murbruk. I närheten av en större
husgrund finns en stor lärk och ett äppelträd samt några vinbärsbuskar vilket
tyder på en mer permanent bosättning (Blanka, gruvstuga). När gruvbrytningen
startade är okänt men den fick en mer betydande omfattning under 1700-talet och
fram till 1878. Utvinning av järnmalm pågick sporadiskt fram till 1903 men
under de sista åren förekom troligen ingen brytning utan endast tillvaratagande
av malm i varphögarna.
Konsthus
och konstgång
till Blankagruvorna.
Lämningarna efter
konsthuset vid forsen är överdämda men stenfundamenten längs den ca 500 meter
långa konstgången syns tydligt.
Bana (oklart vilken sort) från Blankagruvorna till
Skärjen.
Malm fraktades ner till Skärjen och med pråmar
till järnvägen (Kortfors - Grythyttehed) väster om sjön som hade färdigställts
1888. Vid lastplatsen vid stranden lär finnas malmstycken. Några lämningar
efter någon speciell bana har inte återfunnits, möjligen har man kört vägen ner
till sjön.
Kanal.
Vid Bondgruvan skall det ha funnits en konst som drevs av vatten som leddes dit via en kanal från Svartälven. Några lämningar har inte hittats, möjligen har vattnet lett fram i en träränna från en punkt högre upp i forsen.
Sågverk och kanal på
udden vid utloppet av Malmbergssjön.
En kanal har grävts tvärs över udden för att utnyttja den fallhöjd som fanns före regleringen av Svartälven. Man ökade fallhöjden genom att lägga ut länsar tvärs över älven som bromsade vattnet.
Öster om Skärhyttan upp mot Östra torp finns det några stenhögar som
tyder på någon form av stenbrott eller skärpning. Några stenar har borrhål.
Stenarna verkar brutna ur fast berg.
Skärjen, reglerad sjö
Blankafors kraftverk
4.
Greckens västra strandområde
Grecksskogs hytta.
Hyttan anlades 1655, är
omnämnd 1686, men troligen nedlagd före 1688. Någon hyttruin efter 'veckohyttan' är inte synlig men
slaggsten anger var hyttan legat. Grecksskogsbäcken har dämts upp öster om
nuvarande landsväg, dammvallen var tidigare väg med en välvd bro över bäcken.
Från dammens djupaste del leder en kanal eller dike som kan ha fortsatt i en
träränna fram till hyttplatsen djupt nere i bäckravinen. Eventuellt finns det flera
dammar högre upp efter bäcken.
Fornminne vid Grindtorpet.
Vid
gamla vägen ligger ett fundament - 2x2 m och ca 5 dm högt - upplagt av
natursten. Eventuellt grund för en milstolpe men milstolpen saknas.
5.
Stadra och söderut
Stadra Herrgård (Grecksstadra).
Grecksstadra är namnet på Finnå bruks bruksgård.
Namnet
har uppstått ur platsens ursprungshistoria. Silvermalm hade upptäckts norr om
Hällefors under 30-åriga kriget och drottning Kristina påbjuder att väg skall
byggas mellan Nora och Grythyttan/Hällefors. Väg byggs fram till Stadra
därifrån vidtar färjetrafik fram till Kärvingeborn. Omkring
1646 bosatte sig Kristian Johansson, den förste odlaren vid Grecksstadra eller
Stadra gård. Han hade också i uppdrag att frakta folk och gods per pråm
på sjön Grecken. Namnet Grecken lär ha
sitt ursprung i det fornnordiska ordet gryck, grick = rund sten. Grecken är
alltså sjön med de runda stenarna. Ordet
Stadra härrör från en äldre for av pluraländelse i ordet för tilläggsplats för
båtar: båtstaderer eller båtstäderer. Samma grundord finns idag i eksta(d) och kärrsta(d), dvs en plats där man drog upp ekan
resp förvarade kärran. En vik på Grecksnäs heter Pråmstaviken.
(Johan Johansson har antagit att ordet Grecken kan härledas från den förste nybyggaren i Grecksåsar vilket är mindre troligt .)
Kristian Johansson sålde Stadra 1658 till Anders Hindersson som samma år också förvärvade Järpetorp. Året därpå fick Hindersson Bergskollegiets tillstånd att anlägga ett rännverk vid Finnån. Namnet Finnå förklaras av att Anders Hindersson var finne.
Stadra bruksgård enligt
i ett skattevärderingsinstrument från 1752. Mangården utgjordes av en gammal
brädfordrad "sätesbyggning" under bristfälligt tak av näver och
'bokad slagg'. Invändigt fanns ett kök i mitten, en sal i västra änden samt två
kamrar i östra änden, alla rummen med gammalt 'ehuru
behållet innanrede'. Den utbyggda förstugan var
försedd med golv och tak och tvenne dubbeldörrar. Under byggnaden fanns en
välvd källare. I övrigt fanns österut på gården en förfallen byggnad indelad i
kammare och kök. Västerut fanns två gamla bodar med port och lider emellan samt
spannmålsvind över hela byggnaden. Ladugården hade för tre år sedan blivit
utflyttad från själva mangården. Två torp finns, Hjärpetorp och Ötorp samt en
nyligen reparerad såg vid Ötorpet.
Vid bankovärderingen 1813 eller 1816 finns
ytterligare en beskrivning. Åbyggnaden består av timrad och brädslagen
prydlig karakrärsbyggning under järnplåt-tak med förstuga, kök, sal samt sex
stycken större och mindre rum på nedre botten och tre ovanpå, försedda med
sämre och bättre kakelugnar, tapetserade väggar, vitlimmade tak samt in- och
utvändigt oljestrukna fönster och dörrar jämte slagur i 'frontespicen'. I östra flygeln eller kontorsbyggningen (som flyttats dit
från Finnå där den varit bostad åt smederna) är fyra rum med kök i nedre
våningen samt tvenne gavelrum. Västerut på gården
finns en visthus- och spannmålsbod, drängstuga med vedhusbyggning. I övrigt
finns bagarestuga med kök och kammare, brygg- och brännerihus nära sjön,
klensmedja, badstuga mm, stall, fähus, loge, lador och vagnshus 'på sidan i
fyrkant uppförde', 'jernbod' och båthus nedåt sjön, is- och hemkällare,
allesammans under näver- och
torvtak. Då
manbyggnaden år 1837 försäkrades i allmänna brandförsäkringsverket uppgavs att
den var uppförd omkring 1767.
Wallins grotta för meditation. Sydväst om Stadra lär
Johan Olof Wallin ha byggt en jordkula dit han kunde dra sig tillbaka från
arbetet som informator på Stadra Herrgård.
Jag har sett vitt salt förr och inte slickat på
det, lär J. O. Wallin ha sagt till härskarinnan på Stadra.
Söder om Wallins grotta finns det odlingsrösen
och en stenmur som kan vara tänkt som en husgrund.
Därintill finns en skjutvall och markörgrav, 2-3 meter djup och 7-8 meter lång, utgrävt i en brant sluttning. I botten finns ett jordankare med två schänklar med en bult och mutter. Åldern på de träd som växer på den avlånga uppkastade jordhögen kan vara från krigsåren. Söderut och ovanför markörgraven finns resterna av en jordkula.
Ställstensberget östsydöst om Stadra ?
Grecken, reglerad sjö.
6.
Grecksnäs
Kvarnstensberget på Bjuragsnäset.
Ett stenbrott finns på sydöstra sidan av berget. Lite längre österut
ligger en till synes färdig kvarnsten på kanten till en grop med ett hugget hål
i mitten. Troligen har ett löst klippblock utgjort kvarnstensämne som grävts
fram och formats men av någon anledning övergivits. Stenens diameter är 12 dm,
hålets diameter 2 dm och tjockleken 3 dm i grova mått. Flera liknande gropar
tyder på att stenar gjorts färdiga och forslats bort. En kvarnsten lär också ha
hittats i myren nedanför.
Stenhuggaren kom varje
sommar och bodde i lillstugan vid N:a Grecksnäs (6:8).
Skvaltkvarn. I bäcken nedanför Laxtjärnen har det funnits en
damm och en kvarn.
7.
Brunnshyttan
Brunnshyttan
Såg och sågdamm vid Sågtjärnen.
Strax nedanför utloppet
har det legat en såg i Sågtjärnsbäcken.
Kalkbrott
NNV om Hästtjärnen finns
små kalkbrott med en för området unik flora.
Där hittades närmast
brotten bl. a. blåsippa, vårärt, brännässla och slåtterblomma. Två av brotten
liknar grottor.
8.
Finnå - Rågrecken
Finnå bruk (Afdala bruk),
Ibland kallat Afdala
vilket förklaras av att det är avsides beläget i en djup dalgång. Privilegier
utfärdades för rännverk vid Finnån 1659. Rännverket blev ombyggt till
stångjärnshammare 1666.
Grundaren av Finnå bruk sålde bruket 1666, då fanns där en hammar, två härdar, skog och mark, sjöar, strömmar och hålldammar.
Sju torp ingick i
affären: Grecksstadra (Finnå bruks bruksgård), Jerpetorp, Baggetorp, tre torp i
Hammarhult och ett torp söder om hammaren, samt rättigheter i fyra gruvor:
Norra gruvan i Bijrcksbergh (Blexberg?), allmänninggruvan vid Nyberg, Kuhll
eller Knutgrufwan samt
Böries Berggrufwan.
1753 erhöll bruket rätt
att tillverka 102 ton årligt smide
1774 fanns en husbehofs-, mjöl- och sågqwarn
1813 nämns förutom smedjedammen, en damm vid
Rågrecken samt en mindre vid husbehofsqvarnen
1815 uppges bruket bestå av en hammar och två
härdar, husbehofs-, mjöl- och sågqvarn
1835 tillverkades 125
ton stångjärn. För detta åtgick 120 ton tackjärn varav 114 ton kom från
Grecksåsars masugn och 6 ton från sinderstampar i Grecksåsar och Skärhyttan.
1852 skattlades qvarnen
1858 nämns Finnå bruk
med 2 härdar och 2 hammrar samt en tullmjölsqvarn om ett par stenar
Finnå bruk lades ned 1860.
Idag återstår: 1 hammargrund, 1 slaggvarp, 1
slaggförekomst och en osäker källarruin. Slaggvarpet och slaggförekomsten
utgörs av hammarslagg. På hammargrunden står idag en övergiven såg.
Finnå såg på hammargrunden är av yngre datum, såghuset
står kvar.
Söder om sågen eller
hammargrunden låg ett hus som flyttats till Stadra.
Kvarnen vid Rågrecken är väl bevarad men behöver
underhållas.
Sågudden. En udde i Rågrecken vid
S:t Lövnäs där någon form av verksamhet förekom in på
1900-talet.
I S:t Lövnäs lär det ha funnits en
handelsträdgård.
Kvarnåsen öster om Rågreckstorp ?
Fyrbygget (under renovering) bestod av en gemensam
skorstensmur för fyra enrumslägenheter en i varje hörn med egen ingång.
Finnådammen
Jungfrukärn
Rågrecken, reglerad
8.
Greckens östra strandområde
St. Glattjärns avlopp har ändrats till Rågrecken.
Damm vid sjön Klampen
Såg och sågdamm vid Norra Ötorpet.
1752 nämns sågen som nyligen reparerad
1858 nämns sågen som husbehofssåg med en ram
Grundmurarna till sågen är väl bevarade.
8.
Ortsnamn
Namnen
på torp, sjöar, berg och andra platser berättar något. Många namn är lätta att
förstå medan andra namn tarvar en förklaring. Här följer en lista på några
underliga namn inom Stadranejden och angränsande områden. Många namn finns inte
nedtecknat på kartor utan förs vidare genom de personer som verkar inom
området. Risken är stor att våra namnskatter går förlorade om de inte
dokumenteras. Jaktlagen är kanske de som idag kan mest om gamla namn.
Afdala (Finnå),
Berglamossen, Bergslahagen (Sextondelen), Blanka (udde, gruva, fors o torp), Vi
hade en drottning på 1300-talet som hette Blanka, har man tagit hennes namn?
Zacharias Topelius' barnramsa "Rida, rida ranka, hästen heter Blanka"
skrevs under 1800-talet. Fiskarkulemossen, Grecken, Kvarnstensberget, Kvarnåsen,
Kyan (k uttalas som i kyla) (torp), Lars Gottskalkstorp (Larstorp), det finns
ett annat Gottskalkstorp vid Rombohöjden (Hällefors), Nötbuskegruvorna
(hassel), Pråmstaviken (Grecksnäset), Skärjen, Stadra, Tallnäsforsen
(Fallareforsen), Tok-Lena (torp).
Namn
som kan ha ockult anknytning
Majas
udde, Matt-Majas (tjärn), Taltmajas tjärn och Svarta Majas mosse (Maja avser
troligen skogsrået).
Namnet
Maja förekommer så ofta som namn på platser här omkring att man kan fråga sig
om det har funnits en Maja-kult i området.
En
annan ockult händelse är historien om 'Spökerierna i
Vargkröket' i juni 1887.
Namn
med djur
Många
namn i vår närhet skvallrar om att vi haft både björn, varg och lo i skogarna
förr. Björnmossen, Björnhöjden, Björnbo (torp), Björnåsen (torp), Björnkulan
(torp), Västra o Östra Vargbokärret, Vargbacken, Vargkröket (torp),
Vargkröksbäcken, Varggropholmarna
Lohällen,
Bjuragsnäset (bjur = bäver, ag = sjö), Lomflyna, Orrmossen, Fågelsyna,
Kobrobacken, Ålgruvan, Älggruvan, Tjuraberget, Hästmarksmossen.
Finska
namn
Den
finska invandringen har också satt en del spår. Finnå, Finnbacksmossen,
Finnfallstjärnen (Rockesholm), Finnhagen (Rockesholm), Lackalanstjärnen
(Rockesholm), Lampahöjd (Rockesholm), Lampatjärnen (Rockesholm), Finnklint
eller Ängsklint (Centauréa phrýgia) växer vid Ryttarbacken. Simastenen
i Lundsfjärden.
9.
Växter, mer eller mindre vanliga
Det är alltid inspirerande att hitta mer eller mindre udda eller rara växter därför har jag gjort en lista (Bilaga 6) över några intressanta växter och var de kan återfinnas. Namnen är hämtade ur Svensk flora 1960, Krok-Almquist. Om jag skall rangordna de fynd jag gjort hamnar Kambräken vid Björnbo, Höskallra vid Klingtorp och Granspira på hygget söder om Bäckhemsvägskälet högst.
10. Övrigt
Grecken, Stora Sand eller Finnåbadet vid Finnå. Kommunens stöd drogs in
för några år sedan.
Stadranejdens
byalag tar nu på sig ansvaret för badet och Nora kommun kommer att ansvara för
sop- och latrintömning och försäkring.
Skärjen,
badstrand öster om Godalstorp
Vid
en mötesplats strax öster om vägskälet till Lämtjärnsfallet går en stig ner
till Skärjen.
Ca
600 m norr om Sandsjöhöjden finns ett vägstick som fortsätter i en stig ner
till sjön.
Älgskyttebana
vid Grepsjön norr om Finnå.
Stadranejden
berörs av ca 12 jaktlag ingående i Stadra-Nora älgskötselområde samt några
mindre fristående marker.
Väster om Rockesholm ligger Murstensdalens
naturreservat och längs bäcken mellan Vasselsjön och Lundsfjärden ligger Brunnshyttans
naturreservat. Reservatet är avsatt för att skydda brunshytteöringens
lekplatser i bäcken.
Ca 500 m söder om Finnå ligger ett Domänreservat (gammal skog) vid Greckens strand.
Det finns ett förslag på att bilda ett nytt naturreservat runt Dammsjöhöjden
inkluderande Dammsjön, Matt-Majas tjärn, Berglamossen, Kanaldalen mm.
Områdena runt hyttruinerna i Skärhyttan, Grecksskog
och Brunnshyttan är utmärkta som
kulturminnen.
Alla lämningar som gruvor, torplämningar,
odlingsrösen mm är skyddade enligt fornminneslagen.
Vatten
En förteckning över större och mindre vatten finns
i bilaga 7.
Källor:
Försök
till historisk beskrifning öfver Stadra och Finnå bruk (Johan Johansson) 1872
Sveriges
geologi (Magnusson - Lundqvist - Granlund) 1957
Spökerierna
i Vargkröket (C. S.), Nora Stads & Bergslags Tidning, Julnr 1957 1957
Nora
Socken Förr och Nu (Anders
Larsson) 1982
Karlsdals
bruk (Sven Irholm) 1991
Noraskogs
bergslag (Sanna
Landerholm och Linnéa Eriksson) 2001
Diverse
kartor
Stig
Eriksson, Grecksåsar; Allan Eriksson, Nora (Ryttarbacken); Nils-Erik Eriksson,
Koppartorpet; Ingvar Fransson, Nora (Busbo); Magnus Wetterholm; Per Folkesson
(Sveaskog AB) med flera.
Egna
iakttagelser.
Stadranejden
Skogen, mörk och milsvidd stod
Till kolarfolkets glädje.
Av malm var bergen fyllda.
Det var en tid av slit och nöd
Rätt tillkom de som styrde.
Av ödemark vi bröt en bygd
När hertigen väl hit oss bjöd
Ej sparade vi mödan.
Järnets makt, oändligt stor
Dess styrka fick vi smaka
En dag då priset föll.
Nu återstår blott minnen.
Göran Johansson