Mars 1958
Greksjöhöjden.
I Greksjöhöjden bodde Petter Annersa och hans hustru i slutet av 1800-talet.
Petter Annersa flyttade från Greksjöhöjden och till nedre stugan i Ryttarbacken då han ej orkade sköta Greksjöhöjden längre.
Petter Annersa var en fridens man och hans hustru var en fridens kvinna på sitt särskilda sätt.
Det stundade till bröllop för en dotter till dem och Petter Annersa for till Nora för inköp av varor till bröllopet. Petter Annersa hade smakat en del sprit och han satte sig på en stol i köket efter hemkomsten. Petterannersmora tog fram bibeln och började laga ”vindrinkare skola ej ärva Guds rike”. Då somnade Petter Annersa och ramlade av stolen och blev liggande på golvet och där fick han ligga utan att Petterannersmora brydde sig om honom, ej heller hans döttrar.
Bröllopet gick av stapeln och det hörde till god ton att det skulle finnas knutgubbar omkring huset. Petter Annersa gick ut på trappen och sade till knutgubbarna att de skulle komma fram ur mörkret så skulle de på bruden. Knutgubbarna höjde sin röst och sade, att ”den där lortiga Greksjöhöjdstilda, den hade de sett förut, så det var ingenting att se på”.
Pederlovisa var engagerad som kokerska, och hon var ute i mörkret och hämta friskluft. Hon kom in igen och var kolsvart i halva ansiktet, så hon väckte stor jubel då hon kom in. Det var knutgubbarna, som hade strukit henne över ansiktet med en tyglapp impregnerad med tjära. Pederlovisa trodde det var vanligt vatten på trasan, så hon kom in och visste ej hur hon såg ut.
Det var allmänt känt att Petter Annersmora var herre i sitt hus. En granne, Karl Karlssa i Norratorp, sade åt Petter Annersa, att så där kunde det ej få fortgå, utan sade åt honom, att när han kom hem så skulle han slå näven i bordet och säga, ”att här är det jag som är herre huset”. Petter Annersa gick hem och följde Karl Karlssas recept och slog näven i bordet, men det hade till resultat, att Petterannersmora, som var ganska liten, tog sats och gav Petter Annersa en rejäl örfil. Då började Petter Annersa gråta och sade ”skall du slå mig, jag har aldrig slagit dig”.
Petter Annersa hade även söner, en som hette Karl övertog Greksjöhöjden och en Johan bodde på Ekebergstorp.