Grindtorp

Vid Grindtorp stod alldeles intill landsvägen en stuga, som hade varit urbebyggelsen vid Grindtorp. Stället kallades allmänt för ”grinna”, ordet Grindtorp nämndes aldrig i vanligt tal.
Namnet hade kommit av att förr i världen hade varit en grind över landsvägen. Det gick en gärdesgård emellan ”Grinna” och upp till Klingtorp och från Klingtorp och till Koppartorp. Innanför denna inhägnad på sidan åt Stadra skulle boskapen från Stadra gård beta och ingen annan boskap skulle få vistas där. Senare togs grinden bort och då ålåg det innevånarna i Grinna att se till att ingen obehörig boskap passerade åt varken ena eller andra hållet. Det gällde således att skilja fåren från getterna.
Så länge grinden var kvar över landsvägen, var det praxis, att vägfarande skulle lämna en slant till den person, som befann sig vid grinden och öppnade den.
I början befann sig bara den lilla stugan alldeles intill landsvägen ensam på torpet, men sedan byggdes en större stuga närmare mot sjön. I denna nybyggda stuga inflyttade Anders Andersson och hans hustru Johanna (moster i Grinna).
I den lilla stugan vid landsvägen inflyttade då Anders Gustaf och hans hustru. Anders Gustaf var halvbror till Karl Jacobsson på Övre Greksnäs. Det var stor åldersskillnad på Anders Gustaf och Karl Jacobsson. Anders Gustaf var så mycket äldre, att han kunnat vara far till Karl Jacobsson.
För att skilja gubbarna åt då det blev två gubbar i Grinna hittade Hjalmar Samuelsson, som bodde i Klingtorp, på att kalla den som bodde i övre stugan för Stolpgubben. Hjalmar Samuelsson motiverade detta med att en grind skulle alltid ha en stolpe och på det sättet löstes namnfrågan så att det blev en grindgubbe och an stolpgubbe. Främmande människor, som kom till trakten, trodde att stolpgubben hette Stolpe.
Anders Gustafs hustru kallades allmänt för ”Mormor i Grinna”, detta även för att skilja fruarna åt, lika som för gubbarna. Anders Anderssons hustru kallades f’ör ”Moster i Grinna” i finare ordalag, annars var det ”grindkäringa”. Mormornamnet kom nog av att hon hade ett barnbarn hemma en tid som kallade henne för mormor.
Mormor hade nog ett lurigt och retsamt sätt och kom i delo med rättaremora nr 1. Rättaremora besökte Grinna och skulle tala mormor till rätta men misslyckades tydligen, ty vid avskedet visade hon mormor stjärten, på själva landsvägen. Moster i Grinna blev ofrivilligt vittne till detta och beklagade detta, att folk kunde bära sig så illa åt, fastän de hade dåligt humör som Petter Eils Johanna.
Mormor i Grinna brukade sitta på en liten balkong på stugans sjösida och sticka strumpor.
Stolpgubben var väldigt nyfiken och höll reda på alla vägfarande. Han hade ju ingen annan sysselsättning, sedan han hade slutat sitt jordbruk, som han hade haft i yngre år.
Stolpgubben dog vid Grindtorp och mormor flyttade till en dotter, som bodde i Göteborgstrakten.