Den vanartige sonen sade till sin fader efter en avhyvling ”när Du fäller Dina tänder, växer jag Dig i händer”.
”Du skall icke ligga och sova det röa av sola” var det besked som ungdomen brukade få, då de brukade ligga och sova länge på morgonen. Det röda på solen = morgonrodnaden.
Jan Erik Qvick i Klingtorp gifte sig i slutet på 1880-talet med Anna Lotta som var fosterdotter vid ”Grinna” åt Anders och Johanna Andersson. Klingtorp undergick en reparation och målning till dess Jan Erik och Anna Lotta skulle flytta dit, så möbler och husgeråd samlades vid Grinna. Jan Erik och Anna Lotta var till Nora till prästen och gifte sig och kom hem till Grinna. Jan Erik kände sig trött och lade sig på en soffa vid Grinna och skulle vila sig efter dagens vedermödor och känna sig lycklig som måg vid Grinna. Men det tog hus i hälsicke, ty moster i Grinna (Johanna) tog hög ton och meddelade mågen Jan Erik att ”du knackar dig iväg till Stadra och hämtar häst och vagn och kör hem dina grejer till Klingtorp, där du hör hemma”. Moster i Grinna kunde höja tongångarna betydligt, då det erfordrades, röstresurserna fanns av naturen. Jan Erik hade ej något annat val än att lyda order bums, så vilan blev kort.
Själva ordet ”knackar dig iväg” har jag ej hört på någon annan plats än Stadraorten. Vad ordet betydde kan nog ej översättas på annat sätt än att det var brådskande, annars blir det stryk. Ordet användes av oss skolungar emellan och det betydde då att om ordern ej åtlyddes omedelbart skulle det bli stryk. Ordet ”knackar dig iväg” kan nog ej översättas med något annat lämpligt ord som är nog kraftigt och hotfullt. Jag har inte hört ordet som fullvuxen.